Tänker att vuxna människor inte gör på ett visst sätt. Tänker att vänner inte gör en ledsen. Men det är ju inga vänner då så klart men slaget är hårt att inse det.
Tänker inte göra stor sak av det för min egen skull. Tänker att sanningen kommer alltid fram. Karma.
Jag skriver min blogg helt och hållet utifrån mina tankar och reflektioner. Det är jag jag jag… inte mina barn så som behöver ni inte angripa. Blanda inte in dom…
Jag fattar när man bloggar och gör sej offentlig att det blir åsikter. Fine jätte bra. Men respekt tack. Tyck vad du vill. Men om det retar ihjäl dej så läs inte bloggen. Jag läser många andras bloggar men givetvis inte sånna jag stör mej på… varför skulle jag läsa det för att sen ge en elak kommentar som sen eskalerar och bara blir såååååå galet.
Sen samtidigt så kommer vissa saker fram som man inte tänker sej fanns i allt detta. Man blir anklagad för att sä saker som man inte sagt. Folk står inte själva för vad som sagt och gjorts. Utan lägger över det på annan. Obehagligt och otrevligt. Tonårsfasoner och jätte glöttigt. Som jag sa till en vän idag att inte ens som tonåring hade jag dessa konstigheter omkring mej.
Folk som känner mej vet jag är rätt ärlig och står för vad jag tycker och tänker. Tyvärr ibland för ärlig..hehe.. lägger inte krut på nått annat. Livet är för kort för att orka bry sej och skvallra om allt och alla. Därför blir jag oxå väldigt besviken när man tänker jag håller på med sånt trams.
Men jag antar att livets gång är att då och då bli besviken på något eller någon. Man gick på en nitlott men tar mej upp till vinsten igen.
Nu vänder vi på bladet. Livet går vidare. Ingen som dött och allt blir bra. Så tänker vi och somnar gott till John Blunds sömnpulver…
Natti natti och tack för att du finns och är en god människa rakt igenom❤️
Klimakteriemorsan & diagnospågen! 