Det finns dagar när nått händer med min sy. Det är med största sannolikhet kopplat till min utmattning. Jag kan vakna en morgon och allt är ganska suddigt. Skita obehagligt och jobbigt. Detta hade jag inte när jag va som sjukast. Detta har kommit när jag var på uppgång. Det är tydligen vanligt med synrubbningar vid utmattning.
Öron sus och brus och pip lever jag med nästan konstant. Men blir värre vid olika tillfällen. Synrubbningen blir jag ikke klok på. Igår vaknade jag och suddig syn hela fm.. jätte obehagligt. Släpper oftast efter ett par timmar.. inte helt ovanligt det kommer någon kväll då och då oxå..
En annan grej som jag oxå fått på senare tid är typ spänningar i ansiktet. Jätte svårt att förklara känslan.. det kan typ dra till i ena sidan av ansiktet och lixom ila inne i huvudet ut mot kinden.. sjuuukt konstigt jag vet.. men svårt att förklara.. min läkare trodde nog jag va heeelt galen när jag skulle beskriva..hehe.. men det kommer lite tydligare om det händer nått som gör att huvudet sätter igång. Lixom inre stress.. då kan det kännas direkt. Oxå grymt obehagligt.. oftast när det kommet så kommer och pipen och susen i öronen igång ordentligt.. så då är det super viktigt jag stannar upp direkt och andas och snackar med mej själv. Lyssnar jag inte där blir det helt galet. Kroppens signaler är tydliga. Gäller bara att själv förstå och lyssna. Allt ifrån hjärtklappningar till yrsel och typ svimfärdig..
Många gånger har jag inte lyssnat vid dessa signaler.. då blir det bajs av det hela.. acceptans att det är så här är svårt.. oerhört svårt vissa dagar. Som nu.. denna vecka som gick har jag fått kämpa igenom eftersom jag blev så förkyld. Sover då dåligt, hostar. Jätte jobbigt för vem som så klart. Men massor av min fokus måste gå till att kämpa med mitt inre.. att jag måste förstå att när jag får en ”vanlig” sjuka reagerar min kropp så konstigt. Precis som den går in i nått försvars läge och stänger av. Vill bara sova och checka ut till allt är över. Givetvis kan man inte det för en förkylning.. men min kropp skriker bara efter sömn. Och hur jobbig är inte det.. när jag redan är så trött. Galet trött blir jag då. Så det går all energi till att bara ta sej upp och jobba.. och då jobbar jag nu bara fyra timmar.. hem och vila.. Och när man lever så.. vad kommer då?? Jo då kommer ångesten över allt och alla.. vänner, familj och allt.. Blir man bättre då.. nää.. då går det ofantligt med energi att hålla det i schack… konstigt man är trött va??
Bryta detta är inte lätt och utan mina verktyg från KBT hade jag aldrig klarat mej. Dom verktyg plockar jag fram många gånger per dag. Tacksam för den hjälp jag fått.
Jag förstår att några i min bekantskapskrets tänker att jag borde gjort si eller så. Att jag borde hört av mej oftare. Men helt ärligt så är det så att dom som inte försöker förstå eller bara fattar att jag inte orkar i samma tempo som Du, ni får faktiskt reda ut att jag inte alltid är den som står för kontakten varje gång. Inte den som ser till att träffar blir av varje gång, eller att jag hör av mej hela tiden.
Jag har lärt mej på vägen att sä nej. Gillas inte det så får det va. Så är det.
Jag lever med ständig ångest över att jag är en dålig vän, dålig mamma och dålig dotter. Varje dag är en kamp mot att se till att jag mår bra. Jag vill gärna att folk ska förstå men har full respekt med att man inte gör det.
Men snälla om du har någon i din närhet som lever med någon form av psykisk ohälsa.. ifrågasätt inte, sä inte varför hör du aldrig av dej, ryck upp dej. Eller anda ” uppiggande” kommentar.
Se istället till att visa att du finns där. Oavsett. Att med tiden blir allt kanske bättre och då finns jag kvar här. Jag finns vid din sida hela vägen. Ställ inga krav. Bara visa att du är en god vän med lite gnutta förståelse❤️.
Ha en skön vecka och ta hand om dej❤️.
Obs kan va stav fel.. orkar inte läsa och kolla av det nu. Överlev det..
Puss
Klimakteriemorsan & diagnospågen! 