Känslomässigt tuff dag idag i vårt hem!

Ett inlägg om skolgång och betyg!!

Vardagen för barn, ungdomar är att vakna, gå upp och gå i skolan. För många är det säkert inte nått konstigt med det.

Som att Du vaknar och går upp och jobbar.. men hur länge går du till ett jobb om du inte trivs??

Om du ett par gånger om året blir inkallad till chefen och han betygsätter dej och dina prestationer. Om dina prestationer är aldrig bra.. hur du än sliter och kämpar får du bara höra hur dåligt det går…

Hade du då gått upp och gått till det jobbet varje dag?? Fråga dej själv det…

Hur ska man hitta motivation till nått när man endå känner det funkar ju inte… Hur svårt är det inte som förälder att motivera sitt barn att gå till skolan när man jämnt blir bedömd ,med en bokstav.

Är våra barn inte mer än en Bokstav??? Ska man verkligen värdera en skolgång och en individ med dessa medel… rakt av.. . Finns det något jobb i världen som bedömer sina anställda på detta sätt? Är det en bra grund för våra barn att lära sej att har du någon form av typ lässvårighet/skrivsvårigheter så blir det aldrig full pott… utan vi satsar på att bli godkänd i nian i dom flesta ämnena.. Är det att jobba under lika förutsättningar???

Hjälper det att ett flertal gånger under skoltiden få en bokstav på papper??? Hos oss är det bara en sorg varje gång. En psykiskt nertryckning och en ledsen son, varje gång det kommer på tal.

Avslutningen avslutades med ledsen son i sängen för den här jävla bokstaven som berättar för honom vad han är värd.. ( så upplever han det). Tusen miljoner gånger kan vi alla stå sidan om och sä” bry dej inte om det, viktigast du gör så gott du kan”.” Vi är super stolta över dej”. Tror ni han tar in det där och då??? Näää…. för i skolan ska alla falla in i en mall, gör du inte det är det så sjukt tufft.

Det är lärare och elevers ord som sätter sej i ryggmärgen… inte mammans försök till att kompensera flera timmars skolgångs traggel…

Åke frågade mej en dag” om barn kan bli sjuka med sånt som du har mamma? ”( utmattning och ångest).

Gode Gud så många ungdomar som mår dåligt idag,, ledsamt och sorgligt. Varför är det så?? Varför har man så ofantligt stora krav på våra barn & ungdomar idag?? Varför värdesätter man inte omtanke och ödmjukhet?? När försvann respekten mot att vi är faktiskt alla olika… och har rätt till att vara det. Med stolthet ska vi vara dom vi är. Inte vad någon annan vill vi ska vara.

I skolan bedöms man med en bokstav i olika ämnen. Ja jag vet att det finns dom som tycker detta system är bra. Men helt övertygad om att just du som tycker det är bra, har inget barn som har stora svårigheter, med svåra chanser att komma högre upp i bokstavs rankningen.. Du kanske tom belönar stort och vilt när ditt barn höjer sej någon grad..Ska vi oxå göra det? När han inte jobbar under samma förutsättningar?? Rätt eller fel… vad vet jag.

Jag önskar så man hade kommit längre i skolorna för barn med särskilda behov.

I vårt fall dyslexi. För hur man än vänder och vrider på det så jobbar inte barnen med samma förutsättningar utifrån skolans lärande mot barnen.. Nä nä…Dom gör säkert så gott dom kan på många skolor utifrån deras hjälp dom i sin tur får.

Men att sätta en bokstav på barnens arbetsförmåga är för mej helt obegripligt. Med rätt förutsättningar för alla barn så kan man komma långt.

Men dessvärre är det inte så idag. Anpassningen för i detta fall dyslexi är inget vidare i många ämnen tyvärr.

Näää så idag va ingen kul dag. För idag fick den där bokstaven i alla ämnen säga sitt på Åkes datorskärm.

Nu laddar vi om så gott det går.

Till jul när bokstäverna kommer på papper igen.

Sov sött❤️

Författare: Marlene

Som mamma till en härlig påg med diagnoser som Autism och ADD har vi många utmaningar i vardagen att ta oss igenom. Dessutom är man själv i den åldern som vi inte heller pratar så mycket om. Klimakteriemorsan kallar jag mej för. Vår vardag är full av utmattningar. Men skulle inte för en peng i världen vilja ha nått annat. Det är så otroligt lärorikt och spännande att ha ett barn med dessa egenskaper. Han är mitt allt och tillsammans kämpar vi igenom oss vår vardag. Mycket nergångar men oxå otroligt mycket uppgångar går vi igenom. Alltid tillsammans❤️. Jag vill med denna blogg efter bloggar mycket om psykisk ohälsa oxå lyfta hur det är att vara npf förälder. Det finns otroligt mycket kvar att lära oss och det är viktigt vi delar med oss, tycker jag. Så det kommer jag göra med mer fokus på det här i bloggen .

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Lilla Speedos Mamma

Jag föreläser om hur det är att leva med ADHD, dyslexi, tourettes och autismspektra i familjen. Både med och motgångar. Ett kreativ liv med snabba vändningar och säkert både mer skratt och tårar än i andra familjer:)

Let's talk

A platform to express and exchange

Gowriteandexplore✨

"People may hear your words but they feel your attitude! "❤🥀

Beyond The Lines

The truth lies beyond the lines!

Snikmorsans Ekonomisida!

Bli Rik På Snik!

Yolanda och hennes kreativa skrik

Aspergers syndrom, bipolaritet, fotografi, konst, poesi.

Into the Light Adventures

By Sandra Js Photography - Make the rest of your life the best of your life.

paradoxal

En kvinnas ljuva ångest.

Marie - skriver om livet

om kärleken till livet och språket

whenimbackagain

psykisk misshandel, relation, separation, skilsmässa

Herr Arnes

ta det lugnt

Maskrosbarn

Jag kan, jag vill, jag ska!

Looking for Mr Didriksson

Fru D & Lilla Fleur letar efter nya Herr Didriksson.

Spetspatienten

Unna dig att må bra

Blogg – Pernilla Wahlgren

Diagnospågen & klimakteriemorsan

WordPress.com News

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.

%d bloggare gillar detta: